Valet av att flytta Silver började krypa in på mig för ca två månader sedan. Motionerandet blev det dåligt av i takt med det ohållbara vädret och vägunderlaget, samt de få ljusa timmarna som dagarna kunde erbjuda. Att sko Silver såg jag inte som en lösning, eftersom det inte skulle locka mig att röra mig utefter vägarna mer än vad jag färdigt gjorde.
Kände också att jag trampat i ett djupare träsk än vad jag förväntat mig med alla problem som dök upp kring vår hund. Någonstans där i känslo-tumultet av förlorat förtroende och misslyckande gjorde det mig osäker. En osäkerhet jag inte alltid lyckades skaka av mig när jag åkte till vad som annars brukade vara tryggaste platsen på jorden - stallet och hästarna.
Jag började sakna den trygga och lugna skogen. Kände att den kunde göra mig säker igen - sådär oslagbar som jag kände mig tidigare. Så jag gjorde valet. Onödigt att vänta längre.
Igår flyttade jag därmed Silver från Börknäset. Även om Börknäset för mig är nästintill det perfekta sommarstället, så behövde jag ta mig till de lugnare skogsstigarna.
Nu står därmed Silver i Nämpnäs med Eros och Pirat. Förhoppningsvis ska jag hitta säkerheten i mig själv igen och Silver ska få komma ut mer - för nu är det dags att undersöka skogens alla vrår.
Flytten gick otroligt bra trots det katastrofala vägunderlaget. Två änglar (Tack Jonas och Melinda!!) ställde upp och körde Silver tryggt till Nämpnäs. Hästarna fick hälsa på varnadra i sommarhagen, vilket gick väldigt bra med tanke på att Eros är väldigt beskyddande av Pirat.
Bilder från idag:
Nyfikna Silver slänger ett öga på Eros.
Det känns som att Silvers man växer så att det knakar. Trots att han nu är otroligt mörk, har jag på känn att han kommer att bli väldigt ljus till sommaren - med tanke på hans otroligt ljusa man och huvud.
Enbackens Eros,
Ohana Flannacan,
nämpnäs,
Kommentera