När det kommer till hästhanterings filosofier och naturlig hästhantering så har jag hittills endast ranskat internet på information. Det finns ju verkligen inget stopp på hur många olika teorier som finns där ute, och olika variationer av tänkande, utövande och riktgivningar om hur, vad, var och när man ska göra si och så. Och internet delar inte gratis ut information på djupet. Det blir en hel del ytskrapande.
Ett oredigt pusslande i huvudet blir det och på vägen hoppas man att man inte gör alldeles fel, därmed följer man egna instinkter samtidigt som man försöker bryta gamla vanor som man har på känn att är dåliga.
Av en alldeles annan orsak landade jag inne på bukefalos gigantsika djungel till forum. Där kan man ju i princip fastna på vad som helst för diskussioner, men av någon orsak klickade jag mig in på diskussioner om filosofen Hempfling i förbifarten.
Det hela slutade med att jag klickade hem två av hans böcker från Adlibris. Impulsivt, kanske ni tänker. Det var på tiden, tänker jag. Därmed blev jag lite fattigare, men ska väl förhoppningsvis också bli lite klokare på vad jag håller på att ge mig in i.
Det värsta med att inte veta vilken väg man bör gå när det kommer till naturlig hästhantering är att det finns alldeles för många varianter att gå efter. Roberts, Parelli och Hempfling är bara ett fåtal, så jag får väl göra som pocahontas och lyssna till hjärtat och något gammalt träd ute på bakgården som kanske råkar filosofera kring livets mening. Haha... skämt å sido.
hempfling,
hästar,
natural horsemanship,
Kommentera